Så kan Stirra på användas i en mening
- Han uppmanade dem att peka finger åt eller att stirra på en person.
- Hennes långa ljusa hår var uppsatt i en hästsvans och de blå ögonen tycktes stirra rakt på honom.
- Om aftnarna innan hon somnade kunde hon med hakan stödd mot handen ligga och stirra ut i mörkret.
- Hur den än blir, finns det ingen anledning att ängsligt stirra på den i förväg. «
- Ofta när jag talar med andra människor, stirra de som förbluffade på mig, som du nu, lilla Angela.
- Han satte sig att stirra ned i dess botten, och såg något vitt röra sig djupt ner.
- Trälarna stirra, som om de aldrig förr sett en människa i hela kläder.
- Jag försökte låta bli att stirra in i dom elaka ögonen.
- Han kunde stå och stirra på den, han visste inte själv hur länge.
- Ack, du behöver inte stirra på mig !
- Han såg den blindes ögon stirra mot sig - och hörde han inte Johan Adolf ropa ?
- Hon fortsatte att stirra.
- Ett engelskt plan var för honom som att stirra fienden i ögonen.
- Hon är på ett hälsans humör, och jag förmodar, hon kommer att svälta hela resan och stirra på tänderna.
- Det var så skönt att stirra.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
